Frostfritt djup 1 7

Frågor och svar

Vad menas tillsammans grundläggningsdjup? Av namnet att döma kan man höra att detta är ett avstånd ner inom marken.
Grundläggningsdjupet är starkt associerat med förekomsten av tjäle vilket ser olika ut i land. Se kartan intill. Tjälen beror av tiden som temperaturen existerar under noll. Desto längre period man har rätt förutsättningar på grund av kyla under nollan desto djupare tränger tjälen ner i jorden.
I de områden i landet som har frostaktiv jord således måste husgrunden skyddas mot resultat av tjäle. Kartan intill visar maximal tjälnedträngning i tjälfarlig mark, utan snötäcke.

Använd länkarna för för att enkelt navigera i artikeln

Använd länkarna för att enkelt navigera inom artikeln

Tjäldjup olika delar av Sverige

Tjäldjup varierar över hela Sverige

Tjäldjupet varierar i Sverige från dryga metern i Skåne till över numeriskt värde meter i norra sverige.

Tjäldjupet är en mycket viktig aspekt när man ska avgöra vilket grundläggningsdjup som ska användas samt ifall tjälisolering är nödvändigt.
Om vi tar Hudiksvall som referens så är frostfritt djup där 1,8 m och köldmängden h˚C. Köldmängden är en teoretisk mätning av de negativa dygnsmedeltemperaturerna under till exempel en vintersäsong. 1 frostfritt djup skåne 2 Ju djupare grundläggningsdjup desto mer arbete givetvis. Funktionen av detta är relativt komplext. Speciellt map om man använder isolering under betongplattan och om man har golvvärme. Ju mer värme som läcker ut, desto positivare för undergrundens uppvärmning, men desto högre värmeförluster. 3 tjäldjup vattenledning 4 Ledningar kan ”isoleras naturligt” om de läggs på frostfritt djup. Då skyddas de mot frostskador men också mot risken att gå sönder vid ev. tjällyftning. Vad som är frostfritt djup varierar beroende var i landet du är och på vilken typ av jord det är. 5 Tjällyftning kan undvikas om byggnaden grundläggs så djupt att tjälfarliga marklager under byggnadens grundläggningsdjup inte kan frysa. Tjäldjupet (tjälfri nivå) i tjälfarlig jord varierar från 1,1 m i Skåne till 2,5 m i övre Norrland. Tjällyftning är aktuell i första hand vid siltjordar och morän. 6 Frostfritt djup F Eqnrsoqnne cdosg ,,,1/,7 20 Chapter4|Pipeconnections NIBEF 4 Pipeconnections. Heatinsulation LEK Gdshmrtkshnm Installingflexhoses LEK. 7 isolera vattenledning i mark 8 Källa: Värmeisolering. 9 Tjäldjup och grundläggningsdjup Linköping. 10 Du bör nog gå ner till åtminstone 1,2 m som larsbj tycker. Om du kan komma ner till 1,7 utan problem så är ju det bättre Men allvarligt talat, det är nog inte många som bygger en altan och gräver ner till frostfritt djup. 11 Dricksvattenledning ska anläggas på frostfritt djup (1,,7 m). Nu är det noga med att du perforerar väggens utsida lika som på bilden. Det gör vi för att väggen skall få en chans att börja andas igen. 12

Grundläggnings­djup - grunder

Last från en byggnad överförs till undergrunden med olika utformade fundament. Grundsulor fördelar trycket från en grundmur till undergrunden. De ska ha tillräcklig bredd så trycket fördelas och markens bärighet inte överskrids. Sättningar blir därmed begränsade.

Sulor och plintar utförs numera oftast av armerad betong.

Pålar kan användas för att överföra last från huset till djupare marklager om bärigheten hos marken är för låg eller angående sättningarna kan beräknas bli för stora. Pålar kan nå mot djupare liggande marklager, svävpålar, alternativt till fast botten, stödpålar. Pålar är numera oftast av betong eller stål men utgörs inom äldre bebyggelse av trä. äger pålar av trä använts är kapabel en eventuell grundvattensänkning resultera inom a

Grundläggning och anslutning mellan skärm samt mark

Alltför stora avstånd ger dock långa element som kräver kraftiga dimensioner för att klara vindlaster. Det ökar kostnaden för skärmen. Högre kostnad för skärmelement förmå i sådana fall uppväga vinsten från en billigare grundläggning. nära starkt kuperad terräng är stora avstånd inte möjliga.

Förtillverkade skärmar ställer höga krav på stolparnas placering. Justerbara infästningar är fördelaktiga för att använda.

Avståndet mellan grundläggningspunkterna är vanligen 2 – 5 m. Grundläggning utförs antingen med betongplintar vid utbredda plattor (sulor) eller tillsammans någon form av pålar. inom vissa fall kan stolpe endast vara nedgrävd eller neddriven inom mark. Val av grundläggningsmetod görs med hänsyn till laster, aktuella markförhållanden och övriga lokala förhållanden.

Vid nybyggnad kan metoder som kräver större markarbeten väljas. Inom redan utbyggda områden används metoder liksom stör omgivande mark så litet som möjligt.

Tjäle och skydd mot tjäls

.