Vad är teknikpessimism
Teknikoptimismkritik
Darren Acemoglu & Simon Johnson () Power and Progress.
Teknikoptimismen är kraftfull i Silicon Valley. Peter Diamandis bloggar oförtrutet vidare om att överflödets period snart är här. Marc Andreesen skriver nietzscheanska manifest om att tekniken samt marknaden ger oss en fantastisk framtid. Men annars verkar dem flesta, och särskilt ungdomarna, titta mörkt på framtiden. Jag läser en bok som angriper teknikoptimismen och de stora techföretagen, likt anklagar digitaliseringen och särskilt AI-utvecklingen för att mest leda mot elände.
Daron Acemoglu, ekonomiprofessor vid okänt, nämns allt oftare som framtida nobelpristagare och han är produktiv som få. Tillsammans med James A. Robinson har han tidigare skrivit Why Nations Fail () och The Narrow Corridor () vilka jag läst med stor behållning. Nu besitter han kommit med en färsk bok, skriven med kollegan Simon Johnson, Power and Progress (). Den existerar inte lika välskriven och in
Teknikoptimism i juristbranschen – ”måste finnas med på ledningsgruppens dagordning”
Automatisering samt effektivisering kan helt eller delvis ersätta juristens roll vid enklare uppdrag i framtiden, tror den skandinaviska juristbranschen. Tilltron är kraftfull till att ny teknik kommer att gagna arbetet på olika sätt – teknikoptimismen tycks artikel på frammarsch. Men det finns alltjämt ett frustrerande glapp mellan den föreställda nyttan och implementeringen av nya tekniska verktyg – som i värsta fall kunna resultera i en ökad byråkratisk börda. En hel del jobb återstår alltså för att integrera den nya tekniken. Det framgår av branschrapporten Framtidens jurist.
Enkätundersökningen Framtidens jurist bygger på svar ifrån över 3 jurister i Norge, Sverige och Danmark som arbetar på advokatbyråer, bolag och inom offentlig sektor.
I förra årets analys framkom bilden av att skandinaviska jurister ansåg att det plats mer snack än verkstad då det gäller legal tech; storslagna löfte
Optimisters och pessimisters olika syn vid teknikutveckling
I boken The wizard and the prophet skriver vetenskapsjournalisten Charles C. Mann om två typer av vetenskapsmän med olika ögonkontakt på hur vi ska klara människans populationstillväxt och rädda planeten. De som tror att teknikutvecklingen ska rädda oss ur våra problem kallar han ”wizards”, trollkarlar, och de som tycker för att det är viktigare att fokusera på att kontrollera befolkningstillväxten, anamma återhållsamhet och ställa om vårt sätt att leva i relation till naturens begränsade resurser kallar han ”prophets”, domedagsprofeter.
Tuta, bromsa alternativt köra?
Inställningen till teknikutvecklingen bland medborgare, beslutsfattare och forskare leder mot olikheter i synen på hur vi ska klara av för att producera tillräckligt med mat samt energi på ett hållbart sätt. Det är stora och fundamentala frågor. Ska vi tuta samt köra eller stå på bromsen?
I boken fokuserar Charles C. Mann på två verkliga personer. Norman Borlaug representerar
Sandström: Teknikoptimism eller grönt önsketänkande?
”Jag besitter mött många politiker, industrialister samt affärsmän som är rädda på grund av den nya tekniken. Men jag är inte rädd för den, utan för den gamla”, sa dåvarande statsminister Göran Persson då han invigde pilotanläggningen för etanolproduktion i Örnsköldsvik
Teknikoptimismen har fått fäste i Sverige, inte minimalt gällande grön teknik. Detta existerar inte obefogat:
Alltsedan industriella revolutionen besitter den tekniska utvecklingen varit snabb och bitvis exponentiell. Mänskligheten äger gjort stora landvinningar genom för att förstå naturlagar och därefter förmå omsätta kunskapen i teknik såsom gagnar samhället. Därom tvistar få.
Samtidigt talas det alltmer om ett grön kris i Sverige. Vätgassatsningar placeras i malpåse, Vattenfallsprojekt till koldioxidinfångning läggs ner och vindkraftsanläggningar har ekonomiska problem.
Hur kan dem senaste årets många misslyckanden samt nedläggningar knutna till den gröna omställningen förstås – i ljuset a