Energi i lägesenergi beräkna

Energi

Energiprincipen, synonymt med energilagen eller ännu längre, lagen om energins bevarande. Alla tre beskriver precis identisk sak, vilket namn en använder är således en smaksak eller beroende på hur många ord rapporten behöver. Oavsett så säger energiprincipen följande:

Energi kan varken skapas alternativt försvinna. Energi kan bara omvandlas eller överföras.

Energi kan således inte skapas inom någon maskin eller i något laboratorium. En enkel tankevurpa kunna här ske om man tänker på att exempelvis ett vattenkraftverk "skapar" energi. Vattenkraftverket omvandlar lägesenergi till elektrisk energi. Ingen energi har således skapats.

Det finns en par av olika former av energi. De mest grundläggande för grundskolan och gymnasiet har vi samlat i menyn.

Exempel på omvandling från energi

  • En bil omvandlar kemisk energi till rörelseenergi
  • Bromsarna på en fordon omvandlar rörelseenergi till värmeenergi
  • Ett kärnkraftverk omvandlar kärnenergi till elektrisk energi
  • När en människa hoppar f
    Formel för lägesenergi. Formeln för lägesenergi skrivs som \[ W_p = mgh\] där \(m\) är massan, \(g\) tyngdaccelerationen och \(h\) höjden över nollnivån. Formeln kan härledas från fysikaliskt arbete, där kraften ersätts med tyngdkraften och sträckan med höjden. Enheten för potentiell energi, lägesenergi och all annan energi är. 1 rörelseenergi formel 2 Lägesenergi, även kallat potentiell energi, är en av de vanligaste energiformerna. Ett föremål/objekt kan lagra energi som ett resultat av dess position. Det kan låta märkligt men förklaras bäst med ett exempel. Till exempel, när du klättrar upp för ett hopptorn så ökar du din lägesenergi. 3 potentiell energi lägesenergi 4 Beräkna äpplets potentiella energi. Lösning. Vi kan använda formeln för potentiell energi som ger oss: $E_p = m \cdot g \cdot h = 0, \cdot 9,82 \cdot 2,5$, den potentiella energin är därför: $E_p = 2,9$ J, avrundat till två värdesiffror. 5 Energiprincipen kan användas för att göra beräkningar på farten i olika punkter: Om man försummar energi"förluster" (dvs omvandling till värme) kan man använda att summan av lägesenergi (mgh) och rörelseenergi (mv2/2) är konstant. 6 1. Beräkna totala mekaniska energin E vid startläge (läge 1) och slutläge (läge 2): E 1 = T 1 + V g1 + V e1 och E 2 = T 2 + V g2 + V e2. 2. Beräkna arbetet W * som andra krafter verkande på kroppen utför dvs krafter som inte är fjäderkrafter kx eller tyngdkrafter m g: W * = ∑ kraft x sträcka. Friktion är en typisk kraft som. 7 potentiell energi formel 8 där Ep är lägesenergin (i Joule), m är objektets massa (i kilogram), g är tyngdaccelerationen (i m/s2) och h är höjden (i meter). 9 › trad › lagesenergi-arbete-och-energi-ak9. 10 s. I vårt exempel är F = N och s = 5 m. Lådans lägesenergi blir därför. · 5 = J = 2,5 kJ. 12

    Exempel 1

    En boll som väger $2,0$ kg släpps från en höjd av $3,2$ m.

    Beräkna den hastigheten som bollen har precis innan den slår i marken.

    (Använd begreppen rörelse- och lägesenergi i din uträkning, samt ignorera luftmotståndet).

    Lösning

    Vi börjar tillsammans att beräkna bollens lägesenergi:

    $E_p = m \cdot g \cdot h = 2,0 \cdot 9,82 \cdot 3,2 = 62,$ J.

    Denna energi kommer att övergå till kinetisk energi, vilket ger:

    $62, = \frac{m \cdot v^2}{2}.$

    Sätter vi in $m=2,0$ samt bryter ut hastigheten v således fås här:

    $v = \sqrt{\frac{2\cdot 62,}{2,0}}.$

    Avrundar vi detta svaret till numeriskt värde värdesiffror så får vi därmed en hastighet på: 

    $v = 7,9$ m/s. 

    Exempel 2

    En bil som balanserar $$ kg kör i enstaka hastighet av $27$ m/s.

    Plötsligt därför tvärbromsar chauffören.

    Den bromsande kraften på bilen som då uppstår är på $$ N.

    Hur lång existerar bilens bromssträcka?

    Lösning

    Vi börjar med för att beräkna bilens kinetiska energi:

    $E_k = \frac{ \cdot 27^2}{2}= $ J.

    För att bromsa bilen helt sålunda måste frik

    Din skolas prenumeration har gått ut!

    Påminn din lärare om att förnya eller fortsätt plugga med Eddler på egen hand.

    KÖP PREMIUM

    sålunda funkar det för:
    Elever/StudenterLärareFöräldrar

    Din skolas prenumeration har gått ut!

    Förnya er prenumeration. Kontakta oss på: info@

    Exempel

    Exempel 2

    Jun sparkar en fotboll som balanserar 1,4 kg rakt uppåt.

    Direkt efter sparken har bollen ett rörelseenergi på J. 

    Beräkna höjden liksom bollen kommer att nå ovan marken.

    Vid sparken har bollen en höjd på 1,0 m. Ignorera luftmotståndet i din uträkning.

    Lösning

    Vi vet att bollens energi då den precis har sparkats existerar $$ J.

    Denna energi övergår mot potentiell energi, vilket ger oss:

    $ = m \cdot g \cdot h$.

    Sätter vi in bollens massa och värdet för g därför får vi nu:

    $h = 21,$ m.

    Eftersom bollen redan hade ett höjd på 1,0 m således är den totala höjden:

    $22,$ m, vilket avrundat till två värdesiffror blir $23$m.

    Definition

    Lägesenergin (eller den potenziell energin, som det också kallas) hos

    Olleh:s teorisamling - Energi - Arbete

    Energi - Arbete

    Arbete och energi

    enstaka kraft F verkar på enstaka kropp. Den komposant av kraften som verkar i förflyttningens riktning, utför ett arbete W.
    W = Fs · s.

    Verkar flera krafter ska dessa adderas med riktning för att få fram ett resulterande kraft. Det är den resulterande kraftens komposant i förflyttningens riktning som utför ett sysselsättning W.
    W = Fs · s.

    Arbete omvandlar energi från en form eller gestalt till en annan form. Lyfter en person en sten omvandlas kemisk energi från personen mot lägesenergi hos stenen.
    Kraften man lyfter med är lika stor liksom stenens tyngd mg och sträckan är höjden h.
    W = Fs · s = mg · h
    upp

    Lägesenergi eller potentiell energi

    Ett föremåls lägesenergi ändras angående dess höjd över marken ändras. Lyfter man en sten behövs en kraft lika stor såsom stenens tyngd. Lyfter man höjden h har lyftkraften uträttat en arbete W = F · h. Då kraften är lika stor som tyngden kan arbetet sk