Lösning på hur skolbarn ska lära bättre

Elever som utmanar oss – hitta lösningar som fungerar

Exekutiva f&#;rm&#;gor inom fokus

Isa har svårt att samarbeta och hamnar ofta i konflikter. För Sally är det enstaka utmaning att hantera intryck samt att koncentrera sig på sådant som inte intresserar henne. Eli får ofta höra att han är ostrukturerad och slarvig.

”Alla individer är unika. Alla elever existerar unika. Vi som jobbar inom skolan vet att merparten från våra elever är mottagliga till det skolsystem vi har inom dag och de anpassar sig väl efter de förväntningar liksom finns på dem. Denna volym handlar uteslutande om de studenter som utmanar oss som pedagog, men som framför allt utmanar vårt skolsystem – de såsom håller oss vakna om nätterna, men som i slutänden utför oss till bättre pedagoger.”

Veronica Gustafsson är lärare, specialpedagog och talare. Hon vill öka medvetenheten angående hur nedsatta exekutiva förmågor liksom motivation, impulskontroll och initiativförmåga påverkar elevernas skolvardag. I boken visar hon hur lärare i grundskolans verksamhet

Om du istället visar att du tycker om att lära dig nya saker, att du lär av dina misstag och vill pröva nytt, då kommer ditt barn sannolikt också sätta värde på lärande. Visa att du också lär dig saker. Om du vill att ditt barn ska lära sig att lära, visa att du också kan lära dig saker om du bestämmer dig för det. 1 alla har rätt till utbildning 2 För en dialog med skolan. Låt läxan vara en del av samspelet som bör finnas mellan hem och skola, tycker Anne-Marie Körling. – Min vision om läxan är att den ska skapa en dialog mellan hem och skola om innehållet i undervisningen och hur vi kan möta det innehållet hemma och anpassa stödet till var elevern befinner sig i lärandeprocessen, säger Anne-Marie Körling. 3 barnäktenskap 4 Inställningen till lärandet och den egna förmågan kan vara avgörande för hur väl en elev lyckas i skolan – och i livet. Det beskriver psykologiprofessor Carol Dweck i sin bok ”Mindset – du blir vad du tänker”. – Många elever når inte dit de skulle kunna nå, säger Anders Bond, förstelärare på Lugnetgymnasiet i Falun. Text. 5 Skapa goda rutiner kring läxläsningen. Välj en lugn och avslappnad miljö utan mobiltelefoner eller andra distraherande föremål. För effektiv träning krävs full koncentration, repetition och snabb återkoppling. Allra mest minns vi om vi repeterar upprepade gånger kort efter inlärningstillfället och sedan fortsätter med allt glesare. 6 Text Ann Lagerström Publicerad Det brukade vara täta skott mellan lärare och hjärnforskare men på senare tid har neurovetenskapen och skolan närmat sig varandra. Förhoppningen är att man genom den nya forskningsgrenen educational neuroscience ska kunna kombinera forskning och praktik för att hitta nya metoder att lära ut. 7 hur många skolor finns det i sverige 8 Får man bättre koll på hur man bäst lär sig någonting nytt så får man större kontroll över sin skolsituation, blir mindre stressad och kan. 9 Du lär dig göra rimlighetsuppskattningar och får bättre förståelse för hur samhället fungerar, vilket kommer göra livet betydligt lättare. 10 För att elever ska få bra möjligheter att lära sig matematik behöver de oftare få jobba med problemlösning på lektionerna. Lärarna kan stödja elevernas arbete genom att anpassa sitt stöd till elevernas svårigheter, säger Johan Sidenvall, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid. Överbetoning på utantillärande. 11 Lärare behöver även veta hur de ska agera om de stöter på problem. Således handlar arbetsorganisation om organisatoriska strukturer som stödjer och underlättar det pedagogiska vardagsarbetet. Huvudpoängen är att skapa ramverk inom vilken man kan minska risken för att problem ska uppstå och som underlättar hanteringen av störningar. 12

Bara de mår bra! Omsorgsfokus som exkluderar

Calle, min skrivarkollega, och jag äger just skrivit klart ett temanummer om utvecklingssamtalet, det allra inledande numret av Pedagogik i praktiken som är en del från Grundskoletidningen. Jag läste på nytt Johan Hofvendahls forskning om utvecklingssamtalen där han tar upp för att samtalen har emotionaliserats, med mer fokus på känslor och fler känsloord. Jag tror att detta Hofvendahl såg för många kalenderår sedan fortfarande stämmer. Det existerar fokus på att må god, trivas och ha det utmärkt i skolan. Det är ju inget fel med det, detta är självklart att man önskar att alla ska må god och trivas i skolan. dock om nu någon inte fullfölja det? Vad händer då? Blir detta samtal om hur lärandet bör stödjas eller blir det konversation om elevens problem och plats eleven mår bäst?

Jag läser vidare i den forskning vilket för tillfället ligger på skrivbordet, plockar upp en studie ifrån Göteborgs universitet och en ifrån USA (se källor nedan). Båda handlar om inkludering. Båda visar tyd

Rätt till utbildning

Världen befinner sig i ett global utbildningskris. Alla barn besitter rätt till en grundläggande kurs av god kvalitet, ändå står miljoner barn utanför skolan samt många riskerar att aldrig anlända ikapp i sin inlärning. dem främsta orsakerna är fattigdom och diskriminering.

Världen befinner sig i en global utbildningskris. Alla barn har riktig till en grundläggande utbildning från god kvalitet, ändå står miljoner barn utanför skolan och flera riskerar att aldrig komma ikapp i sin inlärning. De främsta orsakerna är fattigdom och diskriminering.

Varje unge ska ha en plats inom ett klass­rum

Skolan är en plats till lärande, trygghet och lek. på grund av många barn är det även där man har tillgång mot rent vatten och mat. då vi investerar i utbildning ger vi fler barn chansen för att nå sin fulla potential samt risken för att barn utnyttjas minskar. 

Även om grundskolan i de flesta länder är gratis slukar kostnader för transport, skoluniform och ämne

Det brukade vara täta skott mellan lärare och hjärnforskare men vid senare tid har neurovetenskapen samt skolan närmat sig varandra. Förhoppningen är att man genom den nya forskningsgrenen educational neuroscience bör kunna kombinera forskning och erfarenhet för att hitta nya metoder att lära ut. Och denna plats i Sverige undersöker man inom ett tvärvetenskapligt samarbete vid Umeå universitet vad som händer inom hjärnan hos elever som löser matteproblem.

– Vi har vetat länge att många elever har bekymmer med matten, säger Johan Lithner, som är professor i matematikdidaktik.

– De har svårt att lära sig, att komma ihåg samt de tycker att det existerar tråkigt.

Undervisningen bygger på upprepning

Orsaken, menar Johan Lithner, kan faktiskt vara själva undervisningen, som ofta helt bygger på upprepning av färdiga metoder.

– Det är lätt att undervisa i matte på det på denna plats sättet. Jag har fått 7-åringar att lösa avancerade gymnasieuppgifter. dock precis som de flesta studenter härmar de bara. De äger in