1927 när började öppnade läroverket för kvinnor
Idag den 8 mars är detta internationella kvinnodagen.
Arbetet för enstaka ökad jämställdhet, där kvinnor historiskt haft ett litet utrymme, äger pågått under lång tid. ej förrän fick flickor rätt mot att delta i högre träning och då genom så kallade privatistlösningar där flickor tenterade från ämnen privat för att behärska ta sig vidare till högskola. får flickor tillgång till statliga läroverk. infördes allmän grundskola. Den nya grundskolan var obligatorisk till alla och var tänkt för att utjämna skillnaderna mellan pojkar samt flickor, mellan rika och fattiga och mellan landsbygd och tätort. (SCB, ). Hur ser detta ut för flickor och pojkar i skolan idag?
Ser man vid forskning om flickor och pojkar i skolan har fokus vid flickor respektive pojkar skiftat. inom beskrivningen av skolflickan har denna gått från att vara ett elev som behöver stärkas mot att vara den som lyckas bäst ur betygssynpunkt. De senaste årens forskning och diskussion ifall genus har allt mera problematiserat pojkars lägre studie
Skolans och läraryrkets historia i Sverige
Lästid 14 minuter
Kan du studera det här har du säkert gått i skola. Eller därför går du i skolan idag. Idag går alla i skolan när de är barn samt de flesta tycker inte för att det är något konstigt tillsammans med det. Men så har detta inte alltid varit. För tid sedan, på talet, var detta till exempel bara några erhålla av pojkarna som gick inom skolan. För flickor fanns detta inga skolor alls. När man läser om hur barn ägde det i skolan förr sålunda upptäcker man snart att skolor kan se ut på flera olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr.
Artikel
Bild: Mölndals stadsmuseum
Flickor och pojkar sittande inom skolbänkar i Rantorpsskolan i Lindome. Fröken stående vid katedern. Bilden är tagen kring förra sekelskiftet.
Kyrkan kontrollerade folkets läskunnighet
Skolor har detta funnits i Sverige (inkl. Skåne) sedan tidig medeltid. Bland dem första var katedralskolorna i skogsdunge (), Uppsala () och Linköping (). Dessa skolor var e
ALLMÄN SKOLA
I detta kapitel behandlas utbildning som inte var direkt yrkesanknuten. Under senare delen från talet har yrkesutbildning lagts in i den allmänna skolan, dock när utbildningsväsendet byggdes upp beneath talet och fram till mitten av talet skapades i stället en mängd specialskolor, ofta tillsammans med statliga eller kommunala bidrag. För utbildning i bergsbruk, fiske, affär, gymnastik och idrott, konst, toner, lantbruk, omsorgsverksamhet, sjukvård, skogsbruk m m hänvisas därför till kapitlen om dessa verksamheter. Skolor för handikappade behandlas i kap. För den militära utbildningen hänvisas mot kap. , och (skolor inom armén, marinen och flyget). Vuxenutbildning har behandlats här ( 6) liksom teknisk utbildning ( 8), delvis därför att de ej passade i något annat avsnitt men också därför att detta finns samband med den allmänna ungdomsutbildningen.
Lä
Sista april
arkivbildenValborg och mösspåtagningar existerar måhända inställda i år. dock det hindrar inte oss ifrån att kolla in studentmössans saga. Tvärtom.
Klockan är strax efter tre, och en vit fors väller fram längs Drottninggatan i Uppsala. Året är , och stadens studenter har traditionsenligt haft sin mösspåtagning den sista april. dem vita mössorna skiljer ut studenterna från övriga uppsalabor på bilden, och det är ju även meningen. Mössan tillkom som ett markör, och tjänade länge detta syfte.
De första studentmössorna är omskrivna i mitten av talet, då svenska studenter inspirerats av dem mössor som bars inom olika tyska studentnationer.
En av de inledande svenska modeller som finns omskriven var vit med ett mörk band tvärs över kullen. Detta svarta band missfärgade dock mössan om den blev blöt, vilket antagligen skedde rätt ofta. Därför vann rätt snabbt den helvita kullen popularitet. Mössorna var inledningsvis tänkta för studenter vid skogsdunge och Uppsala universitet, men br