Störst klimatpåverkande effekt atmosfären metan

Metan

Koncentrationen av metan i atmosfären äger mer än fördubblats på hundra år. Under de senaste år har koncentrationen av metan pendlat mellan och ppb (engelska parts per billion = miljarddelar vid svenska), för att under talet stigit kraftigt upp till dagens nivå på över ppb ( ppb, ).

Metan bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material. Detta äger rum till exempel inom våtmarker såsom risfält och torvmossar. Även idisslande djur, bland annat nötboskap utsöndrar ansenliga mängder metan. Ytterligare en källa för metan är avfallsdeponier.

Troligen stora reservoarer

Det existerar osäkert hur mycket metan liksom finns på jorden, men tillsammans nuvarande utvinningstakt skulle de kända reserverna räcka i 60 tid till. Metan utgör omkring 30% av den globala användningen från fossila bränslen. Kol står på grund av en lika stor del medan oljan i princip utgör dem resterande 40 procenten.

Metan läcker även ut i atmosfären vid processen att extrahera eller ta ut något och transport av fossila drivmedel. Den olja som utvinns innehåller ofta myc

Metan i atmosfären är en av de viktigaste växthusgaserna. Metan är en gas som per volymsandel beräknas fånga 29 gånger mer värme än koldioxid sett över en hundra års period. [ 1] Då koncentrationen av metan (1,,9 ppm) är cirka gånger lägre än koncentrationen av koldioxid ( ppm) så har koldioxid dock större. 1 metangas ko 2 Metan är en luktfri och färglös gas. När den säljs kommersiellt blandas den vanligen med små mängder illaluktande svavelföreningar såsom THT (tetrahydrotiofen) för att läckor lättare ska kunna upptäckas. Metan kallas även sumpgas, eftersom den bildas vid nedbrytning av organiskt material i syrefattiga miljöer, till exempel. 3 metan användning 4 Den nye undersøgelse, The Global Methan Budget, viser, at der bliver udledt mere og mere metan til atmosfæren. Metan er en drivhusgas, der ligesom CO2 bidrager til klimaforandringer, og metans drivhuseffekt er langt kraftigere end CO2. - Undersøgelsen viser en stigning i metanudledning fra til , der primært er drevet af. 5 Men i gassens korte levetid er drivhuseffekten af metan markant højere end CO 2 ’s. Derfor kan man på kort tid få stor effekt ud af at begrænse metanudledningen, siger forskerne. De understreger dog, at indsatsen mod metan ikke er vigtigere end indsatsen mod CO 2: På lang sigt er CO 2 den største trussel mod klimaet. 6 Drivhuseffekten virker ligesom et isolerende lag, der medfører, at atmosfæren holder på varmen, som kommer fra Solens energi. Drivhuseffekten forårsages af særlige luftarter (drivhusgasser, såsom vanddamp, CO 2, metan), skyer (bestående af mikroskopiske vanddråber og iskrystaller) og aerosoler (partikler) i de nederste km af. 7 växthuseffekten 8 Metan (CH4) är en mycket kraftigare växthusgas än koldioxid på kort sikt, men bryts snabbare ner i atmosfären. 9 Koldioxid från fossil källa utgör ett nettotillskott av koldioxid till atmosfären och räknas alltså till de gaser som ger klimatpåverkan. 10 Metan er en drivhusgas som skabes både naturligt og af mennesker. Den kemiske formel er: Analyser af iskerner har vist, at koncentrationen af metan i atmosfæren i dag er mere end dobbelt så høj som før den industrielle revolution. Denne forøgelse er sandsynligvis menneskeskabt. Drivhuspotentialet for metan er betydeligt højere end for CO. 12

V&#;rt framtida klimat

Växthusgaserna har till massiv del tillförts atmosfären genom förbränning av fossila bränslen, till modell olja och kol. Men dem kommer även från en förändrad markanvändning, som till exempel ökad avskogning. Koldioxidhalterna i atmosfären äger stigit med 40 % sedan förindustriell tid. Koncentrationerna i atmosfären är nu de högsta som någonsin har uppmätts och som historiskt har uppvisats från analyser från iskärnor som sträcker sig   år tillbaka i tiden.

Även andra växthusgaser ökar i koncentration, såsom metan och dikväveoxid. Jämfört tillsammans koldioxid är dessa gaser mångdubbelt mer effektiva i rollen liksom växthusgas. Deras inverkan på klimatet är därför central trots för att de förekommer i relativt låga koncentrationer.

Det är inte bara atmosfären

Utsl&#;pp av metan fr&#;n mj&#;lkproduktion

Jordbruket st&#;r f&#;r en massiv del av de globala utsl&#;ppen av v&#;xthusgasen metan. F&#;r för att f&#;rst&#; mejeriproduktionens klimatp&#;verkan beh&#;ver oss dock ta h&#;nsyn till b&#;de utsl&#;pp och upptag av klimatp&#;verkande gaser. Inte minst i landet bidrar mejerin&#;ringen &#;ven med positiva effekter f&#;r klimatet.

Varje svensk liter mjölk orsakar omkring hälften därför stora utsläpp av växthusgaser såsom en genomsnittlig liter mjölk. dem friska och välmående kor oss har i Sverige ger många mjölk, dessutom gynnar betande kor den biologiska mångfalden och ökar markens förmåga att ta upp och lagra kol.

Samtidigt släpper korna ut metan som en sektion av sin matsmältning. Metan äger ungefär 30 gånger större klimatpåverkan än koldioxid, men bryts ned mycket snabbare – metan försvinner ur atmosfären inom 10–12 kalenderår jämfört med koldioxid vars uppvärmningseffekt kvarstår i upp till 1 år. En minskning av metan ger därför omgående en bromsande eff

Fluorkolväten

formades Montreal Protokollet för för att avveckla produktionen av ozonnedbrytande ämnen. HFCs sågs som en god ersättare till de ozonnedbrytande ämnena, och finns därmed i atmosfären för att uppfylla Montreal Protokollet.

I skuggan av att HFCs motverkar nedbrytning av ozon, är dem  även växthusgaser. Detta blev ej känt förrän en tid efter att utsläppen av den pågått, och medför därmed problem.

Till resultat av jordens befolkningstillväxt och för att den globala ekonomin utvecklats besitter användningen av HFCs snabbt ökat med tiden. Trots att HFCs utgör en liten del från alla växthusgaser i dagsläget (mindre än en procent), så existerar det en väldigt effektiv växthusgas. HCFs är vid jämförelse per molekyl eller per massa något som är viktigt eller nödvändigt mer effektiv som växthusgas än koldioxid, metan och kväveoxider. ifall användningen av HFCs inte reduceras eller begränsas, så beräknas deras utsläpp växa signifikant i framtiden.

HFCs förmåga att påverka klimatet varierar däremot väsentligt. Detta beror främst på